Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 MEDICIN - startsida
 Allergi, inflammation, skelett
 Beroende
 Cancer
 Egenvård
 Foster & barn
 Genetik
 Gynekologi & andrologi
 Hjärta & cirkulation
 Infektioner
 Luftvägar
 Matsmältning & nutrition
 Nervsystem & psykiatri
 Sjukvård & samhälle
 Urinvägar
 Ämnesomsättning & hormoner
 Ögon, öron, näsa, hals
 Bevaka vårdjobb
 HÄLSA - startsida
 Mat & dryck
 Föräldrar & barn
 Sex & relationer
 Njutning & skönhet
 Själ & psyke
 Träning & idrott
 Tandvård
ARTIKELARKIV
 En översikt...
 De 50 senaste
 MEDICIN » Cancer
Bröstcancer
Ludmila gav bröstcancern ett nytt ansikte

Den vanligaste cancerformen för kvinnor i Sverige
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och incidensen hos västvärldens kvinnor är ungefär 10 procent. Varje år får drygt 5.000 kvinnor i Sverige besked om att de har drabbats. Bröstcancer utgör cirka 27 procent av kvinnans cancrar. Dödligheten är olika i olika länder men man räknar med att ungefär 1-2 av 10 diagnostiserade bröstcancer patienter också dör av sin sjukdom. Bröstcancer har dock, jämfört med många andra cancersjukdomar, oftast en god prognos. Dödligheten i bröstcancer har minskat från 1960 och framåt till idag men antalet fall har ökat. Den relativa 10-årsöverlevnaden ligger på drygt 65 procent. Även vid spridd cancer kan sjukdomen ofta hållas i schack under lång tid.

Riskfaktorer
Kunskapen om orsakerna till bröstcancer är ännu ofullständig. Riskfaktormönstret talar för att benägenheten att utveckla bröstcancer grundläggs tidigt i livet och har samband med en hormonell påverkan på bröstkörtelvävnaden (Rutqvist och medarbetare 1998). Predisponer-ande faktorer är kvinnligt kön (bröstcancer förekommer även hos män men i en inte jämförbar omfattning). För kvinnor som använt p-piller länge och börjat i unga år föreligger en liten förhöjd risk. Postmenopausal östrogenbehandling kan också ge viss ökad risk. Andra riskfaktorer är antal födda barn, om barnen ammades eller inte, ålder vid den första menstruationen (menarche) och vid menopaus. Tidig mensturationsdebut och sen menopaus ökar risken. Incidensen för bröstcancer ökar med åldern med en fördubbling för varje 10-årsperiod fram till menopaus, då ökningshastigheten starkt avtar. Högriskländer för att drabbas är USA, Holland, Kanada och Sverige medan sjukdomen är mindre vanlig i Asien, Afrika och Latinamerika. Länder i Öst- och Sydeuropa intar en mellanställning.

Även ärftliga faktorer kan ha betydelse
Familjärt förekommande bröstcancer kan bero på ärftliga faktorer men även gemensamma omgivningsfaktorer, livsstil och slumpen kan bidra. Upp till 10 procent av bröstcancer i västvärlden anses bero på ärftlig predisposition. Benägenhet för bröstcancer nedärvs vanligen autosomalt dominant med begränsat genomslag (penetrans). Det är ännu oklart hur många bröstcancergener som finns. Två bröstcancergener, BRCA1 och BRCA2, som är belägna på de långa armarna på respektive kromosom 17 och 13, har identifierats och svarar för en betydande proportion av högriskfamiljerna. Genom att i ett tidigt skede upptäcka den defekta genen kan man förhindra uppkomst av cancer. Båda generna är dock mycket stora och mutationer kan ske på åtskilliga positioner vilket gör att molekylär screening är svår. Vissa mutationer sker med hög frekvens i definierade befolkningar. Cirka 2 procent av Ashkenazi-kvinnor bär antingen BRCA1 185 del AG (deletion av två baspar i position 185), BRCA1 5382 ins C (insertion av ett extra baspar i position 5382) eller BRCA1 6174 del T (deletion av ett enda baspar i position 6174). Deletion innebär bortfall av baspar och insertion insättande av extra baspar. Ärftliga mutationer av två andra gener, p53 och PTEN, är förenade med familjära syndrom kallade Li-Fraumeni och Cowdens syndrom. Många familjer drabbade av bröstcancer kan också ha ökad risk för cancer i ovarier, tjocktarm och prostata. En kvinnas risk för bröstcancer är ökad två eller flera gånger om hon är förstagradens släkting till kvinna som drabbats av bröstcancer före 50 års ålder. Ju yngre släktingen var då hon drabbades desto större är risken. En förebyggande åtgärd som för närvarande står till hands för ärftligt belastade kvinnor är att man opererar bort bröstet för att på så sätt förhindra utvecklingen av bröstcancer. På ett liknande sätt kan man också förebygga utvecklingen av ovariecancer. Studier har visat att ungefär 81-91 procent av alla kvinnor som har en nära släkting såsom mor eller syster, har visat intresse för att genomgå ett sådant DNA-test, som är helt ofarligt, och där man kontrollerar om man bär på en mutation i BRCA1- och/eller BRCA2-genen. En annan studie visar också att 90 procent av alla kvinnor som har gjort ett DNA-test och har visat sig ha en mutation i BRCA1 respektive BRCA2 genen, har valt att genomgå en bröstcancerförebyggande operation.

Symptom
Det vanligaste kliniska symtomet är en palpabel resistens (knöl i bröstet). Cancerförändringen kan uppstå var som helst i bröstet men är vanligast i den övre laterala (yttre) kvadranten där bröstkörtelvävnaden är tjockast. En ytlig bröstcancer känns tydligare än en som ligger djupare. Det är allmänt lättare att palpera (känna) en cancer hos en äldre kvinna än hos en yngre. En yngre kvinnas bröst består av tätare vävnad och är därför mera svårpalperbar. Spändhet i ett eller båda brösten är något som många kvinnor känner av under graviditeten och som inte behöver ha någonting med bröstcancer att göra. Har kvinnan däremot en lokaliserad smärta i ett av sina bröst så är detta onormalt och bör därför undersökas. En palpabel hårdhet är inte sällsynt hos unga kvinnor mellan 25-35 år. Den gör oftast inte ont och sitter inte fast och förorsakar ingen smärta. Det brukar då vanligtvist handla om ett så kallat fibroadenom, som är en helt ofarlig knuta. Är kvinnan däremot äldre, > 45 år och knutan känns oregelbunden samt verkar ha kontakt med huden eller underliggande vävnad, bör diagnosen bröstcancer misstänkas. Det är slutligen heller inte ovanligt med bröstkörtelinflammation (mastit). Att få en sådan i en icke-fertil ålder är dock lite mera ovanligt. Ytterligare varningstecken är inflammerade och hudförändrade bröstvårtor, indragning av huden eller bröstvårtan eller konturförändring. Vid lokalt avancerad bröstcancer eller inflammatorisk bröstcancer kan det enda symtomet vara rodnad, värmeökning eller förtjockning av brösthuden på grund av lymfstockning (peau d´orange) (Rutqvist och medarbetare 1998).

Diagnos
Diagnosen sätts genom så kallad trippeldiagnostik: klinisk undersökning, mammografi eller ultraljud och vävnadsprov (biopsi eller aspiration). Vid det sistnämnda sticks en nål in i knutan och celler sugs ut för senare undersökning. Det är viktigt att observera att diagnosen cancer aldrig kan sättas utan att läkaren har bedömt vävnadsprovet (biopsin). Man kan aldrig riktigt förlita sig på en mammografi (se nedan!). Vid minsta tveksamhet hos läkaren skall ett vävnadsprov tas.

Tidig diagnos kan rädda många liv
I de flesta länder finns numera ett screeningsprogram som innefattar alla kvinnor över en viss ålder. Alla kvinnor ombeds då att regelbundet undersöka sina bröst genom mammografi så att en tidig diagnos kan ställas. Den minsta bröstcancer som man kan känna med händerna är ungefär 1 cm. Om man tänker på hur liten en cancercell är från början så blir tidsperspektiven lite annorlunda. Det betyder att den har funnits ganska länge innan man har kunnat känna den med händerna. Vissa tumörer är från början redan svåra att känna vilket gör att de obemärkt växer vidare. Detta vill man naturligtvist förhindra genom att regelbundet röntga brösten för att på så sätt sätta en tidig diagnos. Ju längre tumören får växa desto större är chansen att den metastaserar, det vill säga sprider sig till andra omkringliggande vävnader. Når tumörceller de regionala lymfkörtlarna i axelpartiet kan de spridas till hela kroppen eftersom lymfkörtlarna står i kontakt med lymfkörtelkretsloppet. Screening har i stora material visat sig kunna minska dödligheten i bröstcancer med upp till 40 procent. Vinsten är störst för kvinnor i åldern 50-70 år. Svenska data har visat en total minskning av dödligheten med 29 procent under 12 års uppföljning av kvinnor över 50 år. Den bör också nämnas att mammografi är falskt negativ i cirka 5-15 procent, vanligast före menopausen. En negativ mammografiundersökning utesluter därför inte diagnosen bröstcancer. För närvarande pågår i Sverige en intensiv debatt om mammografins nytta. Vissa forskare har ifrågasatt de siffror som bland annat Socialstyrelsen uppgett. Två aktuella studier publicerade denna vecka i British Medical Journal och Journal of the National Cancer Institute visar att de mål som ursprungligen sattes upp för nationella mammografiprogram inte uppnåtts. Målet i Storbritannien var att sänka bröstcancerdödligheten med 25 procent år 2000. Resultaten efter 10 år var dock endast drygt 6 procent. Den andra undersökningen visade ingen skillnad i dödlighet om mammografi och läkarundersökning utförts jämfört med endast läkarundersökning. Enligt SvD lägger just nu Cochraneforskarna i Köpenhamn sista handen vid en ny fördjupad analys av de sju stora mammografistudierna, som de tidigare kritiserat. De har bland annat hävdat att studierna inte fyller måttet och att de gett överdrivna och felaktiga resultat.

I ett kommande avsnitt berörs behandling av bröstcancer

Referenser
Blamey RW et al. ABC of breast diseases. Screening for breast cancer. BMJ 2000; 321: 689-693.

Rutqvist LE och Arne Wallgren. Bröstcancer. I: Onkologi. Redaktörer Ringborg U och medarbetare. 1998. S. 242-263.

McPherson K et al. ABC of breast diseases. Breast cancer - epidemiology, risk factors, and genetics. BMJ 2000; 321: 624-628.

Sainsbury JRC et al. ABC of breast diseases. Breast cancer. BMJ 2000; 321: 745-750.

Toralph Ruge
Institutionen för medicinsk kemi
Umeå universitet

Av -   Källa: Medical Link Datum: 00-09-25

Utskriftsformat Tipsa en vän!
<< < 906 > >>
Relaterade artiklar
Nytt cancervaccin stryper tumörers blodförsörjning
Forskning avslöjar cancercellernas skyddsmekanismer
På jakt efter förändringar vid blodcancer
Ingen ökad risk för hjärntumör efter 10 års mobiltelefonanvändning
Socioekonomiska långtidsföljder efter barncancer i centrala nervsystemet
Annonser

Kontakta oss
 © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan
It is time to make the dream a reality. Buy Accutane online and acne will not disturb you any more. Isotretinoin is effective not only as the treatment of acne but also the prevention of its emerging.
buy cheap cialis online
Viagra has a great effect and also is highly valued so for the better distribution the manufacturers order you to buy Viagra online in such online pharmacy with discount.

garcinia cambogia reviews

payday loans online

seo services