Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 MEDICIN - startsida
 Allergi, inflammation, skelett
 Beroende
 Cancer
 Egenvård
 Foster & barn
 Genetik
 Gynekologi & andrologi
 Hjärta & cirkulation
 Infektioner
 Luftvägar
 Matsmältning & nutrition
 Nervsystem & psykiatri
 Sjukvård & samhälle
 Urinvägar
 Ämnesomsättning & hormoner
 Ögon, öron, näsa, hals
 Bevaka vårdjobb
 HÄLSA - startsida
 Mat & dryck
 Föräldrar & barn
 Sex & relationer
 Njutning & skönhet
 Själ & psyke
 Träning & idrott
 Tandvård
ARTIKELARKIV
 En översikt...
 De 50 senaste
 HÄLSA » Maten vi borde äta
Homogenisering - emulsion
Behandlingen av fetter i industrin

Homogenisering av mjölk skadar både mjölkens omättade och mättade fetter, mjölkproteinerna, enzymer och antioxidanter genom höghastighets- och högtryckspressning av mjölken genom 1 micrometer små hål i ett tryck av 70 - 100 bar.

Homogenisering - hur?
Homogenisering av mjölk gör mjölken till en emulsion. Mjölkfettet blir då så finfördelat att det kan hålla sig permanent lösligt i vatten. Det innebär en mycket snabb och hård frampressning av mjölk genom 1 mm smala korta rör i en temperatur av 50-60°. Efter detta mycket hårda tryck, under mycket hög hastighet och mycket kort tidsrymd, släpps mjölken ut i en stor tank med normalt lufttryck. Omgående bildas en dimma av mjölk där temperaturen genast sjunker kraftigt och mjölkens molekyler stannar., "fryses", i den förändrade formen. Membranerna runt de ursprungliga naturliga fettkulorna består av fosfolipider med proteiner. Fosfolipidmembranerna sprängs sönder och vassleproteiner och kaseinmiceller( också mjölkproteiner) skadas, konstateras i avhandlingen "The effects of dairy processes on the components and nutritional value of milk" av prof. Hannu Korhonen och Lic.Sc. Riitta Korpela. Fosfolipidmembraner innehåller långkedjade fleromättade fettsyror enligt beskrivning av fosfolipidmembraners sammansättning och dessa sprängs således sönder. Denna drastiska procedur får mjölkfettets eventuella halt av finaste fleromättade fetter att brytas upp. De små fettkulorna utan membraner bildar permanenta emulsioner med de kring fettkulorna sittande skadade vassleproteinerna och kaseinmicellerna. Dessa mycket små fettkulor bildas alla på samma gång från en normal storlek av 3 - 5 micrometer till 1 micrometer (en milliondels meter) i diameter. Fettkulornas sammanlagda kontaktyta ökar då 20 gånger. Enligt ovanstående avhandling har de små fettkulorna i homogeniserad komjölk blivit lika små som de normala fettkulorna i den humana mjölken och dessa komjölkskulor av skadat fett och protein har visat sig föras in lika snabbt in i människors kroppssystem som den humana mjölken. Detta, att den homogeniserade mjölken släpps in i kroppen utan nedbrytning och omformning lika snabbt som den artegna humana mjölken, beskrivs som "nyttigt".

Jag ifrågasätter detta.
Det borde väl tvärtom vara synnerligen ohälsosamt, att föra in icke artegna och dessutom skadade fetter och proteiner (homogeniserad komjölk) in i människokroppens system på samma snabba sätt som vi automatiskt släpper in vår egen humana bröstmjölk och dessutom i små barn, eftersom inga andra människor lär dricka human mjölk.

Artfrämmande mjölk torde snarare behöva behandlas i vårt matsmaltningssystem på samma digererande sätt som alla andra animaliska protein och fettrika födoämnen brytes ner och omformas för att kunna användas och byggas in i vår kropp på olika sätt. Så sker också, helt självklart, när den artfrämmande obehandlade, naturliga mjölken från olika djursorter (t.ex. ohomogeniserad, opastöriserad gräsuppfödd komjölk eller obehandlad kamel-, jak-, ren-, lama-, get- eller fårmjölk) drickes och ätes av både barn och vuxna, liksom både barn och vuxna utan problem äter andra delar av samma sorts djur, nämligen kött och inälvor. Kroppens skyddsmekanismer, som finns för att hindra felaktig användning av den in i kroppen införda födan, förhindras, sätts ur spel, när både fetter och proteiner har blivit så kraftigt förändrade av homogeniseringen att de kan gå in i kroppens egna system lika snabbt som den mycket lättsmälta humana mjölken, avsedd till de nyfödda barnen, som skall ta emot bröstmjölk innan de har bildat egna skyddsmekanismer.

Man kan också fråga sig - eftersom mjölkallergi måste anses vara en allergi mot mjölkproteiner - kanske det kan orsakas av införandet av den homogeniserade mjölkens söndersprängda proteinomgärdade fettkulor direkt in i våra kroppssystem?

Naturligt uppfödda kor har hög halt av det nyttiga proteinet kappakasein B, vilket bildas redan hos de naturligt uppfödda kalvarna. Hos sädesbaserat uppfödda kor finns inte detta protein utan i stället gammakasein Al, som man tror kan relateras till allergier. Vanligtvis utsätts dessutom våra barn oftare för dessa sprängda protein- och fettkulor - och mjölkallergi är också vanligast bland barn.

Homogenisering - varför?
Med homogenisering förstör man således mjölkens fetter och även proteiner till en permanent fettemulsion - just för att åstadkomma en permanent fettemulsion. Detta görs för att grädden inte skall flyta upp till ytan och efter en 3 - 4 dagar börja klumpa ihop sig till begynnande smör, som det blir i ursprunglig naturlig mjölk. Det syns hur länge den naturliga mjölken har stått och man kan således bedöma mjölkens ålder p.g.a. det. De två första dygnen är mjölken steril, men bara ett par dygn senare brukar den naturliga mjölken "surna", dvs mjölksyrebakterierna har hunnit växa till så pass att mjölken blir syrlig men också konserverad och kan hålla sig så i flera veckor såsom filmjölk och långfil hos oss och yoghurt, kefir m.fl. sorter, i andra länder, beroende på klimatet.

Homogeniseringen gör således att sötmjölken verkar färskare än den är, eftersom den ser ut som den mjölk som är högst två dagar gammal fastän den kan vara så gammal som en dryg vecka. Homogeniseringens värme 50-60° kanske räcker för att döda mjölksyrebakterier, men pastörisering (sötmjölk upphettas till 76°) dödar verkligen dessa nyttiga mjölksyrebakterier. Behandlad på detta sätt kan mjölk skickas runt längre sträckor under längre tid och vi kan inte se eller känna på mjölken hur gammal den ar. Då märks inte mjölkens ålder förrän den ruttnar, dvs åldern märks inte förrän förruttnelsebakterier kommit (finns i luft) och växt till så pass att det märks på
den beska, mycket otäcka smaken.

P.g.a. homogeniseringen kombinerat med pastörisering kan mjölk således skickas runt långa vägar under tämligen lång tid i landet och systemet med mycket få mejerier på mycket långa avstånd i landet kan fungera. Således kan även mjölk säljas som egentligen gammal mjölk, men utan att det märks på utseendet och knappast på smaken och plötsligen ruttnar den. Mjölken till ost, grädde och smör kan inte homogeniseras, för då kan varken vispad grädde, smör eller ost tillverkas. Däremot homogeniseras alla andra mjölkprodukter,
vanlig mjölk, alla filsorter inklusive gräddfil och creme fraiche. (Läs i den finska avhandlingen "The effects of dairy processes on the components and nutritional value of milk".) [48]

Detsamma gäller, att högpastörisering skadar alla fleromättade fettsyror, alla proteiner enzymer och antioxidanter, med de höga temperaturerna som används, troligen redan vid 86° och däröver. Pastörisering av mjölk till osttillverkning görs icke över 76° av den anledningen.


Av Jenny Reimers   Källa: PrimaVi Datum: 07-11-16

Utskriftsformat Tipsa en vän!
<< < 3208 > >>
Relaterade artiklar
Referenser
Avslutning
Slutsats
De nödvändiga åtgärderna
Mänsklighetens framgångssaga
Annonser

Kontakta oss
 © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan